Sidan uppdaterad 2025-10-06
Ordförande har ordet! (2023-2025)
Ordförandens spalt i Skärgårdstrafikanten och Skärgårdsboken
Skärgårdstrafikanten 3/2025 - september
Skärgårdshöst - attraktion och utmaningar
En skärgårdssommar har förgått och vi kan se fram mot den ljumma, stillsamma förhösten, en höjdpunkt för många skärgårdsvänner och en säsong när svenska turister förbyts mot tyskar, holländare och andra nationaliteter med senare semestervanor. Och kanske är de på ”coolcation”, trenden i det överhettade Sydeuropa att njuta sin ledighet i svalare trakter. Återstår bara att hoppas att skärgårdstrafiken och besöksnäringen båda håller igång och inte skyller på varandra om skärgården stänger i september. Ett Moment 22 som man brottats med under många år och i många utredningar. Något som dock blivit en succé är Stockholm Archipelago Trail, vandringsleden genom skärgården, som presenterades av en entusiastisk projektledare vid föreningens årsmöte i våras. Att på detta vis vandra genom skärgården innebär att ta sig från norr till söder och pekar på värdet av skärgårdsförbindelser i den riktningen. Nord- sydlinjen som haft en mycket bra sommar bekräftar detta behov - för vandrare men också för skärgårdsbornas resor mellan öarna vilket ofta glöms bort.
I vanlig ordning inleddes skärgårdssommaren med Skärgårdsbåtens Dag. Ett inte alldeles idealiskt väder bidrog nog till att vi blev något färre ombord än förra året. Då var biljetterna slutsålda för alla far tyg utom Västan, i år klarade vi biffen trots att Västan i sista stund tyvärr fick dra sig ur på grund av tekniska problem. Men ovanligt bra reklam fick vi genom direktsänd TV4-intervju ombord med ordföranden. Förvånad blev jag över det publika genomslaget av alla uppskattande tillrop efteråt.
Detta var för övrigt inte det enda tekniska debaclet för året. Mariefred tvingades efter midsommaraftons tur tas ur trafik för resten av säsongen på grund av läckande tuber i ångpannan. Sådana oväntade haverier kan inte hjälpas.
Däremot ska man inte behöva acceptera avbrott som beror på nonchalans eller ovilja att ta till sig kunskap. Det började som bekant med nya bryggan på Norra Tynningö, där höjden blev fel, vilket gjorde det knepigt för fartygen att lägga till. Regionens trafikförvaltning som beställde bryggan hade enkelt kunnat undvika detta genom att komplettera sina magra marina kunskaper och fråga folk i branschen. Denna nonchalans kostar skattepengar. Lika illa blev det när den renoverade bryggan i Berg på Möja öppnade.
Det visade sig att trafikförvaltningen förbisett behoven för fartyg som inte anlöper med stäven. Så nu kan turisterna på Storskär och övriga historiska fartyg som har bogtillägg inte stiga iland i Berg, den centrala bryggan för besöksnäring på Möja. Man får tro att regionen, som säger sig måna om besöksnäring och sysselsättning i skärgården, snabbt ser till att ordna detta. Åter har ovilja att ta reda på fakta kostat skattepengar.
Den ljumma skärgårdshösten må vara aldrig så lockande, på trafikfronten väntar en intensiv höst. En ny regional utvecklingsplan ska klubbas. Den första versionen av planen som vi fick granska var skäligen mager vad skärgården beträffar. Den bortsåg dessutom från de avgörande skillnaderna mellan villkoren i skärgården och på övrig landsbygd. Vi är också nyfikna på regionens fortsatta knog med Tonnageutredningen som ska utvisa fartygsflottan för den framtida skärgårdstrafiken, en segdragen process där vi kastats mellan hopp och förtvivlan. Man får stärka sig med en och annan skärgårdstur på SL:s månadskort, alltid en tröst efter den alltför korta sommarperioden.
Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdsboken 2025 - juni (Skärgårdstrafikanten 2/2025)
En skärgård för alla tider
Skärgården förändras och skärgårdstrafiken med den. Men ändå inte, många utmaningar är desamma.
Runt förra sekelskiftet expanderade skärgårdstrafiken. Vita ångbåtar började anlöpa tusentalet bryggor med sommargäster, till grosshandlarvillor för de välbeställda och hyrda sommarvisten för mindre bemedlade. Den nya ångbåtstrafiken försåg samtidigt stockholmarna med färska ¨möjagubbar” (jordgubbar, alltså) och färsk strömming (i stället för saltad som förr). Numera har kustfisket sorgligt nog nästan tynat bort, de bofasta är färre men sommarstugorna desto fler. Och det är fortfarande en levande skärgård året om vi vill ha, denna unika tillgång för Stockholm – för invånare och besökare. Och där är skärgårdstrafiken en nyckelfaktor.
Stora delar av Waxholmsbolagets flotta ska förnyas – de historiska ångfartygen undantagna förstås! Den nya fartygsflottan måste väljas för att stödja utvecklingen av en levande skärgård – med bofast befolkning och ett livskraftigt näringsliv. Men många behov ska tillgodoses. Skärgården behöver fler unga familjer som kan driva och ta över skärgårdsföretag. De måste kunna lita på trygga och effektiva skolskjutsar. Deltidsboende som efter pandemi och ny it-teknik fått smak att distansarbeta i sommarhuset stärker underlaget för skärgårdsbutiker och annan service. Många av dem vill veckopendla och arbeta ostört på långlinjer direkt till Strömkajen. Vård, omsorg och företagens godstransporter är dyrare i skärgården. Men kostnaderna kan minskas med samtransporter och andra smarta lösningar. Ett problem är att detta ofta belastar olika kassakistor i stat, region och kommuner.
Bra godstransporter är viktigt inte minst för skärgårdslantbruken, nödvändiga för att vårda skärgårdens vackra, öppna kulturlandskap. Vem vill besöka snåriga, förbuskade öar?
Samtidigt ska den framtida skärgårdstrafiken belasta klimat och marin miljö mycket mindre än nu. Detta är som alla förstår ingen lätt ekvation. Men ibland kan det räcka med ganska enkla, triviala lösningar med stor effekt. Där kan Skärgårdens trafikantförening bidra genom medlemmarnas lokalkännedom och praktiska kunskaper. Dessutom representerar ju föreningen något centralt i sammanhanget, nämligen brukarna, de som trafiken är till för. Risken finns alltid att brukarintresset överflyglas av annat som lättare kan kläs i siffror.
Skärgårdsboken du håller i handen är ett redskap i vårt arbete, en behändig, innehållsrik vägvisare ut i skärgården. Här finns den enda tryckta upplagan av alla skärgårdsrederiernas sommarturlistor, men också information om butiker, krogar och annan service, liksom besöksmål. Användbart inte bara för sommaren - skärgården måste leva året om. Även om det just nu faller sig för naturligast att önska - en god skärgårdssommar!
Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdstrafikanten 1/2025 - april
En prövande tid
Inte bara våren prövar sig fram, skärgårdstrafiken befinner sig också i stöpsleven. Men en trevlig vårnyhet är införandet av enhetstaxa med SL-taxa för skärgårdstrafiken innanför Vaxholm. Taxan ska enligt planerna lanseras 30 april och kommer även att omfatta bryggorna bortom Vaxholm på den, i samband med taxeförändringen, nedlagda pendelbåtslinje 83. En annan förbättring som regionen har ambitionen att genomföra är att ansluta turlistor från andra rederier i sina reseappar, med tydligt besked att de kan ha andra biljettregler ån WÅAB.
Att vara skärgårdsresenär kan på flera vis vara påfrestande. Särskilt så länge man befinner sig på landbacken. Den skandalösa långpromenaden bort till bussarna på Slussenterminalen är illa nog. Men väl framme behövs dessutom en mycket tydligare vägledning om vilka busslinjer som leder till olika replipunkter och andra skärgårdsbryggor. Detta inte minst inför sommarens anstormning av ovana resenärer. Tänk så mycket enklare, trevligare och bekvämare att med sedvanligt skrymmande skärgårdspackning att kunna ta båten vid Strömkajen.
Det senare är något Trafikantföreningen alltsomoftast har anledning att påminna om, nu senast i samråd om det som ska leda fram till nya avtal för skärgårdstrafiken från 2028. Lång tid tar vår byråkrati att mala. Härförleden kunde man läsa i bladet att kineserna byggt en 52-vånings skyskrapa på 19 dagar. Fast då räknade man förstås inte med den tid det tagit att producera de byggmoduler som på rekordtid staplades upp.
Men att svenska grottekvarnar mal långsamt kan ibland ha sina poänger. Nu är man i färd med att knåda om de ifrågasatta slutsatserna i myllret av tabeller och diagram i den så kallade tonnageutredningen – en ren skrivbordsprodukt ansåg trafikantföreningen. Regionens fortsatta arbete, en så kallad åtgärdsvalsstudie, förefaller leda fram till mer realistiska och trovärdiga slutsatser rörande den framtida fartygsflotta som ska trafikera skärgården.
I väntan och förhoppning om det kan vi alla se fram mot den 11 juni då Skärgårdsbåtens Dag 2025 går av stapeln. Efter osäkerheter om renoveringen av Vaxholms kajer har vi nu fått besked att fyra ångfartyg och 125-årsjubilaren Västan är välkomna att förtöja. Så det är dags att boka biljett, förra året blev alla ångbåtarna fullbokade.
På återseende i Vaxholm om inte annat!
Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdstrafikanten 4/2024 - december
Höstligt på kort sikt - osäkert längre fram
Så har kyliga vindar slutligen ändat den ljumma hösten, en väldigt fin årstid ute i skärgården. Det har sedan länge talats inom besöksnäringen om att förlänga sommarsäsongen i skärgården men det har inte riktigt tagit skruv. Kanske vore det bättre att marknadsföra flera säsonger, har man börjat fundera. Bättre tala om ljum höstsäsong än en trots allt rätt kylig sommar i september även om det var rekordvarmt detta år.
Under den riktiga sommaren 2024 verkar skärgårdstrafiken lockat många – så många att trafikanter på bryggor längs inre lederna vid flera tillfällen fått se fullsatta fartyg passera utan att ta ombord passagerare. Arga kvarglömda trafikanter som då ringt kundtjänst (i Linköping) har fått rådet att ta sig till Strömkajen och ta båten där. Så får det inte gå till.
En ny förtret som vi nyligen erfarit är att WÅAB infört en kännbar avgift för att förmedla butikskassar mellan öarna i skärgården. Föreningen kommer att ta upp detta och andra frågor vid våra återkommande möten med regionens politiker och tjänstemän. Bekymmersam är också den usla lösningen av provisorisk bussterminal vid Slussen. Den orimligt långa promenaden från Slussens alla trappor bort till den fjärran bussterminalen sätter fokus på det problem som Trafikantföreningen redan tidigare uppmärksammat, nämligen att 75 minuters giltighetstid för SL-biljetten många gånger är alltför kort för skärgårdstrafikanter som tar bussen från en avlägsen fastlandsbrygga.
Höjer vi blicken från dessa förtretligheter ska vi finna två viktiga händelser efter sommaren som rör skärgården och skärgårdstrafiken, nämligen samråd om ny regional utvecklingsplan (förkortat RUFS) och politiskt beslut om Sjötrafikutredningen del 2 (även kallad Tonnageutredningen). RUFS är en översiktlig plan för hur man önskar att Stockholmsregionen ska utvecklas. Den är inte tvingande men för att den ska ha förutsättningar att leda till resultat behöver länets kommuner ställa sig bakom planen. Frågor där man inte kan enas får därför tonas ner vilket riskerar att göra planen tandlös. Men en god sak med RUFS är den lagstadgade möjligheten för alla berörda att lämna synpunkter och få dem bemötta.
Raka motsatsen rådde när regionen skulle klubba Tonnageutredningen. Trafikantföreningen förvägrades vid flera tillfällen möjlighet att få lämna synpunkter – och bidra med handgripliga erfarenheter. Regionens motivering att planen endast rör investeringar och annan ekonomi är vilseledande. Föreningen har inga avsikter att tycka till om regionens ekonomiska hantering. Det kan möjligen skattebetalare ha. Men utformningen av den framtida skärgårdsflottan är inte bara en penningfråga utan har givetvis stor betydelse för vilken trafik som kan bedrivas, rimligen en vital fråga för trafikanterna och för skärgårdens utveckling.
För den intresserade finns en sammanfattande beskrivning av föreningens synpunkter på båda planerna på annat ställe i medlemsbladet. Vad läsaren denna gång däremot inte får sig till livs är handlingar till årsmöte 2025, eftersom årsmötet kommer att ske senare under året som en följd av att föreningen övergått från brutet till helt räkenskapsår. Och notera redan nu att vi söker ny lokal för årsmötet och övriga medlemsmöten, eftersom föreningsverksamheten vid Hartwickska huset läggs ner sedan stadens bidrag upphört.
Med detta vill jag önska alla medlemmar
Gott Nytt Skärgårdsår!
Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdstrafikanten 3/2024 - september
Enklare och öppnare skärgårdshöst
I skrivande stund kan vi fortfarande njuta av ljum sensommar, även om regionen bestämt att det blev höst redan den 19 augusti. Då inträdde Waxholmsbolagets hösttidtabeller och därmed beskars möjligheten för besökare att uppleva skärgården. Det har länge talats om att förlänga höstsäsongen för att skärgårdens besöksnäring ska kunna tänja på ynka åtta sommarveckor att tjäna pengar på. Då måste besökaren kunna lita på att restauranger, caféer, vandrarhem och annan besökarens nödtorft fortfarande är öppna – men även att man enkelt kan resa ut till dem. Besöksnäringen behöver kroka arm med rederierna brukar det heta. Men så mycket verkstad tycks det inte ha blivit av det snacket efter alla år. Längre besökssäsong skulle fler tjäna på, det skulle exempelvis även gynnat skärgårdshandlarna.
Annars började Skärgårdssommaren på allra bästa sätt. Den 60-årsjubilerande Skärgårdsbåtens Dag den 12 juni blev en succé, trots hotande regnmoln som dock kom av sig. Samtliga deltagande fartyg utom Västan blev helt fullsatta och evenemanget genomfördes utan problem trots pågående ombyggnad av Vaxholms kajer. Det gav mersmak inför nästa år.
Ombyggnaden av Vaxholms kajer visade dock under sommarens reguljära trafik på bristerna i trafikantinformationen, något som Trafikantföreningen återkommande tagit upp med regionen. Kajarbetena har stundom föranlett ändrade angöringslägen vilket är förståeligt, men det hade behövt kompenseras med bättre trafikantinformation. En hjärtknipande historia berättas om ett födelsedagsbarn som missade sitt kalas ute på ön efter att troget ha väntat vid angiven kajplats medan fartyget anlöpte en annan.
Trafikanterna skulle vara mycket hjälpta om skyltarna med trafikantinformation visade fartygens namn och inte endast turnummer. Kajarbetena hade därtill motiverat mer personal på plats att vägleda vilsna resenärer.
Detsamma gäller naturligtvis Strömkajen, där det är obegripligt att den fina terminalen inte bemannas åtminstone vid högtrafik. Det räcker inte att lägga resurser på att köra fartygen, det måste vara enkelt att nyttja dem också.
När vi blickar framåt hösten finns åtminstone två stora långsiktiga ärenden att
ta oss an, dels remiss på ny RUFS / Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen, dels den länge väntade Sjötrafikutredningen del 2, även kallad Tonnageutredningen.
Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdsboken 2024 - juni (Skärgårdstrafikanten 2/2024)
Framtidens levande skärgård
Pandemin och tekniken för distansarbete befolkade skärgården, deltidsboendet ökar. Det finns unga familjer som gärna kan tänka sig en framtid i skärgården, men bostäder, skola och service måste till. Bra kommunikationer i skärgården är nödvändig för att det ska fungera.
Skärgårdens trafikantförening företräder skärgårdstrafikanterna i diskussioner med politiker och tjänstemän i Region Stockholm och Waxholmsbolaget, skärgårdskommuner, rederier och andra för en bra skärgårdstrafik. Vi erbjuder även rådgivning till huvudmän för skärgårdens trafikbryggor inför byggnation och upprustning av bryggor.
Medlemskap i Skärgårdens trafikantförening kostar 150 kronor/år för enskild medlem och 350 kronor/år för organisationsmedlem. Du som inte redan är medlem kan swisha avgiften med hjälp av QR-koden här, glöm inte ange namn och mailadress. Vi hoppas att snart få träffa Dig på föreningens trafikråd, bryggråd och andra medlemsmöten. De äger vanligtvis rum på trevliga Hartwickska Huset på Södermalm i Stockholm.
Läs mer om våra kommande aktiviteter här på föreningens egen hemsida.
Välkommen i Skärgårdens trafikantförening! Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdstrafikanten 1/2024 - april
Vårljus - trots allt
Våren spörjs vara på gång, även om månaden mars är de brutna vårlöftenas tid. En påminnelse om klimatskillnader i vårt avlånga land serverades vid den första Skärgårdsriksdagen som hölls i Stockholm den 21 mars, dagen efter vårdagjämningen. Evenemanget invigdes med engagerat tal av Stockholms landshövding. Under dagen bjöds sedan bland annat på en live-revy från skärgårdar i alla landsändar, från gnistrande is utanför Umeå, ett mer vårligt Aspö i Gryt och andra mer eller mindre råkalla holmar. Från Luleå rapporterades att isen var metertjock och det var fritt fram på isvägarna så länge inte ekipaget vägde mer än sju ton. I Stockholms skärgård tärs de spridda isflaken av vågorna.
Vårljuset får lätta upp de dystra skuggorna från öster som når även vår skärgård. Mycket kring skärgårdsfrågorna nu rör beredskap, så även trafikering och tonnage. Länsstyrelsen arbetar för att upprätta så kallade service- och trygghetspunkter där det ska finnas tillgång till livsmedel, drivmedel och väderskydd i händelse av kris. Skärgården ska förbli befolkad, skärgårdsbornas vakande ögon är viktiga. Lugnande i sammanhanget kan väl vara det faktum som landshövdingen pekade på. Inga är så mentalt förberedda på att klara sig själva som öbor.
Alldeles klara sig själva har väl inte skärgårdsborna behövt göra denna isvinter. Trafiken enligt is-tidtabell har såvitt man förstår fungerat ganska väl. Ovanligt trassligt var det för pendelbåtarna, där resenärerna är vana vid frekventa turer som passar tiden. De moderna båtarna klarade inte isen utan fick ersättas av färre, hårdföra fartyg som töjde på turlistorna, ett förtret som kryddades av sen och stundom missvisande trafikantinformation.
De senaste vårveckorna har annars varit tryfferade med olika skärgårdssammankomster som rapporteras mer utförligt på annan plats i detta medlemsblad. Under våren har föreningen hunnit svara på Naturvårdsverkets remiss om ny nationalpark i Nämdöskärgården. Vi tillstyrkte men med frågan varför man inte bättre tänkt ta tillvara lokal service och kommunikationer på Nämdö, som ligger alldeles intill parken. Det är möjligen en effekt av bristen på den dialog, som lokalsamhället efterfrågat alltsedan starten av arbetet.
För övrigt ser föreningen fram emot flera viktiga remisser, inte minst förslag till ny RUFS, regional utvecklingsplan för Stockholms län. Där utpekas bland annat skärgårdens kärnöar och deras replipunkter på fastlandet, så det är ett viktigt dokument för skärgården. RUFS kommer att kompletteras med en regional handlingsplan för skärgården och landsbygden. Så väntar vi på remissen på T25an, den traditionella planen för kommande årets kommunikationer i regionen och inte minst på den försenade Tonnageutredningen (= Sjötrafikutredningen del 2) och den likaså försenade Taxeutredningen. Föreningen fortsätter sitt idoga arbete för bättre framförhållning inför renovering av alla skröpliga trafikbryggor, en oro som tidningen Skärgården förtjänstfullt uppmärksammade härom sistens.
Återstår för läsaren att notera vårens två viktigaste onsdagar: vårt medlemsmöte om sjötrafiken den 24 april och skärgårdssommarens intåg med Skärgårdsbåtens Dag den 12 juni - då ses vi!
Lars Nyberg, ordförande
Ordförandens spalt, Skärgårdstrafikanten 2023
Skärgårdstrafikanten 4/2023 - december
Hållplats mot framtiden?
Höstens skärgårdstrafik har förlupit utan stora konvulsioner, hälsan tiger still vill man tro – och hoppas. Den tidiga vintern har förvisso krävt vissa improvisationer såsom busstransport från den enda angjorda bryggan på Möja, Möjaström, när snöyran var som värst. Men sådant tar garvade skärgårdsbor med ro. Vad som händer på längre sikt är mera oklart, inte minst mot bakgrund av regionens skrala ekonomi. Sjötrafikutredningens andra etapp som ska utvisa vad slags fartygsflotta som ska bedriva framtidens skärgårdstrafik är dryga halvåret försenad. Även den taxeöversyn som bland annat skulle avhjälpa trasslet med olika slags biljetter och andra bekymmer på pendelbåtslinje 83 mot Vaxholm har dragit ut på tiden.
Det är nu ett knappt år sedan regionens trafikförvaltning genomförde en genomgripande förändring av organisationen. Skärgårdstrafiken föstes samman med busstrafiken. Att vårt lilla, udda trafikslag ska hanteras tillsammans med den väldiga busstrafiken inger viss oro. Vad kan mottot för regionens väldiga kollektivtrafik - ”bäst för flest” - båda för den lilla skaran skärgårdstrafikanter? Region Stockholm arbetar på många vis aktivt för skärgårdens utveckling, men det kan finnas anledning att påminna om att denna ambition står och faller med den oundgängliga skärgårdstrafiken.
Skärgården brukar lyftas fram vid högtidliga och andra lämpliga tillfällen som en stor och unik tillgång för Stockholm. Vad är sinnebilden för Stockholmssommar om inte en solskensdag med skriande måsar och en Waxholmsbåt?
Det är helt enkelt begreppet för dessa vita fartyg oavsett om de verkligen seglar under WÅABs flagg eller för något annat rederi. Det blågula W-märket är ett svårslaget varumärke viktigt att vårda. Men det urholkas när Trafikförvaltningen rationaliserar genom att kalla bryggor för hållplatser och besättningar för personal. Det finns viktigare frågor kan man tycka, som passning mellan buss- och båtanslutningar. Där får man hoppas att regionens samlade organisation för buss- och sjötrafik ska vara till nytta. Inte desto mindre är språkbruket viktigt - orden leder tanken. Det spännande och annorlunda med sjötrafiken förflackas och därmed även skärgårdens tjusning. Det borde inte innebära oöverstigliga problem med vår tids avancerade informationsteknik att hantera det till synes triviala att kalla en brygga för en brygga.
Med dessa och andra utmaningar ser styrelsen an det nya året. Ny teknik utvecklas för närvarande snabbt för effektivare och mindre miljöbelastande sjötrafik med bättre fysisk tillgänglighet. Det stora kommande behovet att rusta upp skärgårdens trafikbryggor är en annan utmaning, som föreningen lyfter i möten med både regionen, kommuner, staten och andra. Vid höstens medlemsmöte, Bryggrådet den 15 november, fick för övrigt Hemmarö utmärkelsen Årets Brygga för sin föredömliga renovering. Under 60 år har Trafikantföreningen stöttat och representerat trafikanterna, bryggföreningar och andra i arbetet att vårda och utveckla vår fantastiska skärgård. Dessa rader skrivs på en skärgårdsbåt i solsken genom sjörök på färd genom en snötäckt novemberskärgård, en inramning så god som någon för att önska alla medlemmar
God Jul och ett Gott Nytt Skärgårdsår!
Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdstrafikanten 3/2023 - september
Hålla ångan uppe – både bokstavligt och bildligt
Sommaren inledde Trafikantföreningen traditionsenligt den 8 juni genom att fira Skärgårdsbåtens Dag. Det var andra gången efter pandemiuppehållet och entusiasmen håller i sig. Anblicken av konvojens ståtliga ångare som anlöper Vaxholm är verkligen häftig! Vilket många Vaxholmsbor insett. Skärgårdsbåtens Dag är viktig i Vaxholmsbornas kalendrar och fler än väntat hade mött upp på kajen när fartygen lade till. Möjligheten från förra året att resa från bryggor i skärgården direkt till evenemanget i Vaxholm och åter på kvällen nyttjades glädjande nog av många fler i år. Självklart ska även skärgårdsbor kunna fira Skärgårdsbåtens Dag! Trafikantföreningen genomför festligheten tillsammans med vår lokala medarrangör, Destination Vaxholm där både kommun och företagare ingår, ett samarbete som bara blir bättre för varje år. Den kommande renoveringen av stadens kajer kan försvåra tillfälligt, men det lär inte påverka oss 2024.
Inte heller regionens planer för sjötrafiken 2024 verkar innebära oväntade problem. När regionen redovisade sina planer i den så kallade T24 förefaller sjötrafiken glädjande nog inte påverkats mycket av regionens tunga underskott. En länk i trafiken som dock på sikt kan svikta är skärgårdens många trafikbryggor i skröpligt skick. Med dagens krav på konstruktioner kan renoveringar bli mycket dyrbara samtidigt som många bryggor ägs av föreningar, samfälligheter eller enskilda med begränsad kassa. Regionen har förvisso reagerat på detta och för året avsatt 2,5 miljoner, en summa som förbrukades bums. Nu ska inte detta ses enbart som trafikutövarens problem. Tvärtom behöver också kommunerna ta sig an detta som en viktig förutsättning för den levande skärgård alla säger sig måna om. Ett gott exempel är Norrtälje som genom sitt landsbygds – och skärgårdsutvecklingsprogram givit bidrag till fyra bryggor.
Behovet att stärka resurserna för renovering av trafikbryggor är något som Trafikantföreningen redan lyft fram och kommer att fortsätta driva. En annan fråga är bättre tillgänglighet på båtarna för funktionshindrade, något som även politiken nyligen tagit fasta på. Bra, pålitliga och trygga skolskjutsar är en tredje fråga som föreningen uppmärksammat. Det rör kanske inte så många barn men är avgörande för de unga barnfamiljer som skärgården så väl behöver. Detta och en hel del annat ska Trafikantföreningen under stundande höst ta sig an i kampen för en bra skärgårdstrafik för alla - bofasta, deltids- och fritidsboende, företag och besökare.
Lars Nyberg, ordförande
Skärgårdstrafikanten 1/2023 - april
I täten eller i bakvatten?
Den beryktade Sjötrafikutredningen går nu in i andra ronden. Regionen ska bestämma sig för det tonnage som ska trafikera det framtida linjenät man klubbade förra våren. Om linjenätet ses som önskelistan så stundar nu sanningens minut när man bestämmer sig för fartygen vilka i sin tur avgör vilket linjenät man kan trafikera. Föreningen har fått regionen att efter viss avvaktan inse värdet av att föreningen är delaktig även i denna andra fas - för att framföra synpunkter och inte minst bidra med kunskaper. Vi var inte så imponerade av de begränsade enkäter som trafikförvaltningen ansåg som tillräckligt kunskapsunderlag inför första etappen.
Detta lär inte bli enkelt, målet är rörligt. Det pågår för närvarande ett antal mycket spännande utvecklingsprojekt för nya typer av fartyg – snabba, energisnåla och mindre miljöstörande. Ett problem kan vara att somliga inte klarar att köra när det ligger is. Nu har regionen möjlighet att inte bara förbättra trafikering och minska miljöpåverkan, utan även att driva på teknisk utveckling, positivt särskilt som flera av projekten återfinns i regionen. En oro i sammanhanget är den omorganisation som regionens trafikförvaltning genomfört där sjötrafiksektionen försvunnit in i bussfunktionen. Föreningen har alltsedan Waxholmsbolaget föstes in i trafikförvaltningen haft anledning att beklaga regionens allt magrare sjötrafikkompetens. Planeringen av skärgårdstrafiken verkar alltmer präglas av busstänkande.
Glädjande nog tycks det finnas en blocköverskridande enighet om att det är fördelaktigt i längden för regionen att äga betydande delar av tonnaget, speciellt de större fartygen men även nya pendelbåtar. Föreningen stöder detta liksom uttalanden från nya majoriteten att nuvarande union mellan trafikledning och den dominerande trafikutövaren är en styggelse. En trafikledning i regionens egen regi skulle dessutom förse regionen med värdefull kunskap för att göra bra affärer vid kommande upphandlingar.
Andra aktuella frågor för föreningen är bättre replipunkter, det stora resursbehovet för att hålla skärgårdens alla trafikbryggor i stånd samt slopandet av resebonus. Därtill behovet av alert samarbete för trygga och pålitliga skolskjutsar, en alldeles nödvändig länk som inte får brista för att locka de unga barnfamiljer skärgården så väl behöver.
Återstår bara att hoppas att vi ses på Skärgårdsbåtens Dag torsdagen den 8 juni!
Lars Nyberg, ordförande